Bättre tider

De 6 (nästan 7) tyngsta och mest omvälvande månaderna i mitt liv har jag bakom mig. Jag tror det håller på att bli lättare. Jag sitter på golvet och skriver med lillkillen skrattande bredvid.

Jag skulle så gärn vill pränta ned vad jag upplever. Eftersom en pappersdagbok inte blir till nåt för mig. Jag håller ännu "amningsdagbok", med lillkillens mat- och sovklocka, blöjbyten, kakka osv. Från början behövdes det eftersom han är prematur, men nu skulle jag få lämna bort det. Men eftersom min "amningshjärna" aldrig kan minnas när han kakkade sist, så skriver jag ner det ännu.

Här är några framsteg:

-Jag lyckades träna lite styrka idag medan lillkillen tittade på.

    2 varv:

    12 knäböj med hantelpress

    2x10 enarmsrodd

    2x10 windmill

Det vill säga 2 x 3minuter. Sen skulle lillkillen ha mjölk. Är han bortskämd? Nä, jag tror på fri amning. Det finns facebook grupper med amning som huvudtema och föreningar mm.  Tyvärr så verkar majoriteten av finländarna tro mera på flaskmatning än på amning. Utan stöd från dessa grupper har jag aldrig klarat av det så här långt. Nu börjar jag ha en del skin på näsan.

-Jag har sprungit några intervaller, 500m till 1km intervaller. Farten var över förväntan. Magen lyckas jag hålla in då det är plant underlag.

-Vår lyxpryl, Joggingvagnen, är hämtad. Har joggat med lillkillen ett pat gånger nu på asvfalt. Vi skaffade ett babyinlägg åt honom.

Jag kommer att skriv nåt inlägg om amning, mjölkersättning, fast föda för bebisar, prematurer då jag har tid. Vill få hit det före jag glömmer.

Min Ida

Följande är till Ida.

HIRSCH FÄNGER´S IDA 09.04.2003 - 15.01.2016

Dagen kom

Dagen då vi skiljs åt

Dagen då vi säger farväl

Dagen då jag släpper dig fri

Fri från regler och måsten

Fri från ålderdom och smärta

Nu har du evig ungdom,

glimten i ögat har återvänt

En frisk vind i nosen

vild münsterfart i benen

Härlig solvärme i pälsen

skön vila i skuggan

Tack Ida för alla äventyr

Tack för allt du lärt mig

Du kommer alltid, alltid att finnas i mitt hjärta

En sista gång, Ida

Allez !

Hoppas på vårsol

Idag såg jag första tecknet på att våren snart är här. Solen bländade mig! Jag hoppas så att våren skall bli lättare än den här vintern och hösten har varit.

Ingen träning att tala om. jag har skidat en gång, småjoggat sammanlagt, kanske, 8 ggr. I februari, kanske. Hoppas jag. Jag har tid att skriva lite nu för lillkillen sitter i sjalen på min mage och halvsover. Jag sitter inte vid ett bord och skriver. Jag står vid diskbänken så han är nöjd.

Lillkillen blev förkyld strax efter jul. Vi tillbringade ett dygn på sjukhus. Det blev inget värre som tur är. Pappa, M, var dock så sjuk som bara en karl kan bli..

Förra fredagen. 15.1. var det plötsligt dags för min hund, Ida, att lämna oss. Hur sorligt det än är så är jag glad att M var hemma och att jag fick tag i en veterinär meddetsamma. Ida var gammal, så det skulle hända förr eller senare. På fredag kväll råkade hon i shock. Orsaken får jag aldrig veta. Puls 180 och slemhinnorna blev kallare och kallare. Det tog inte länge för veterinären att säga att det är nog dags nu..

Veterinären sa några kloka ord. Att när hunden inte tittar på dig längre, utan tittar förbi dig. Då är det dags.

Naturligtvis har jag också hamnat i sockerträsket. Nu när Ida inte finns länge så är det inget måste att gå ut heller. Utan frisk luft så blir allt ännu jobbigare. Men i februari skall jag skärpa mig. Lillkillen behöver också frisk luft.

Upp ur spagettin

Skulle vilja skriva nåt litet varje dag, men det är omöjligt att hitta tid.

Jag har sprungit!!! (småjoggat). 3 gånger denna vecka. Dimman lättar från ögonen och hjärnan då jag slipper ut. Sen har jag massor av må-bra-endorfiner att ge åt lillkillen.

Denna vecka har lillkillen ätit hela nätterna typ, så att få andas en halvtimme själv har varit räddningen. I går natt var mamma här (M e på jobb, 11 dagar denna gång). Då passade lillkillen att sova hela natten (utom då han åt) i sin egen säng. Han har int sovit i sin säng på flera veckor. Han har sovit på min mage.

Jag lyfte en kettlebell i förrgår..

Nya Icebugs, Pytho3

Jag lyckades pressa upp en 10kg

Jogg i solsken
Solsken ute, solsken inne...

Nu kan det bara bli bättre

Jag tror botten var nådd förra söndag/måndag. Som tur var pratade jag med en kompis (som haft det värre) både lördag och söndag och bollade ideér. Jag var så trött så jag kunde inte tänka. Allt hon berättade sa jag att hon måst skick på mail, för min hjärna klarade inte av att minnas nåt.

Jag förde Ida(hunden) till mina föräldrar på måndagen. Hon kom tillbaks först på onsdag kväll. Redan detta gjorde jätte mycket. Så mycket att jag hann tänka att jag klarar det här om någon annan sköter Ida. Jag behövde inte gå ut på hela dagen om jag inte orkade eller om lillkillen hade en värre dag.

Jag bestämde med svärmor att hon kommer ut en stund efter jobbet, fast alla dagar vid behov. Hon vill så gärna vara barnvakt en stund. Det betyder samtidigt att jag får tid att städa upp röran, handla, äta och få lite frisk luft. Eller bara gå och sova.

Jag har ocks accepterat att jag sover halvsittande med lillkillen upprätt på magen/brösten. Detta är inte bekvämt men vi kan sova båda två. Att sluta lägga energi på att försöka få honom att sova i sängen gjorde mycket.

Som tur är, så är det ju inte renodlad kolik, eftersom det går att få tyst på honom. Knepen som funkar på min lillkille.

- att gå av och ann med honom.

- hålla honom upprätt

- klappa på baken.

- värmedyna på magen

- baby massage

Någon kombination av dessa brukar funka.

Orsaken till magontet är troligen mat allergi och/eller outvecklad tarmar och mage eftersom han är för tidigt född.

Just nu äter jag inga mjölkprodukter alls. Det var faktiskt lättare än jag trodde (jag trodde det var omöjligt). Jag äter inte heller "gasbildande" mat. T.ex. ärter, bönor, gröna äpplen, lök, starka kryddor, banan, jordgubbar, ägg, gluten och mycket mer.

Jag kokar ju inget heller direkt. M frös in soppa och köttfärs åt mig förrän han åkte, så det värmer jag i all hast och äter för det mesta medan jag ammar. Som mellanmål t.ex. glutenfrimüsli och saftsoppa, eko riskaka och skinka, körsbärstomater, morötter. Jag köpte också risprotein med chokladsmak. Det smakar Inte gott, men det går ned.

M kom hem i lördags som tur var. - Maten var slut :)

Följande sak som stjäl en massa energi är Ida. Igår var vi till Seinäjoki där hon opererades. En fettknöl blev borttagen. På kontroll för en månad sedan var veterinären övertygad om att den var godartad. Han rekommenderade att vi tar bort den om den börjar vara ivägen i vardagen. Jag bestämde att den skall bort. Den är i vägen och eftersom hon annars är frisk (varit på koll till veterinären), så hindrar de henne i vardagen.
Igår sa veterinären att den med största sannolikhet är icke godartad. Nu kan vi bara vänta och se om den kommer tillbaka. Vi skall också röntga henne typ en gång i halvåret för att hålla koll på så att inget börjar växa inne i kroppen. Tyvärr skickade de inte knölen på undersökning eftersom det inte var bestämt på förhand. Grr, det stör mig nåt otroligt. Nu vet vi ju inte.

Natten som gick var jobbig. Ida var groggi och kunde inte gå och därför halvt panikslagen. Som tur sov lillkillen i famnen ganska snällt.

fortsättning följer...